20111206 - Itsenäisyyspäivä (ilman Tuntematonta)
Finland deklarerade sig självständigt 6 december 1917. Min far föddes 25 augusti 1919.
Jag firar mitt födelselands självständighet genom att lite senare på kvällen tända några ljus, mellan klockan 18.00 och 20.00. Då har man två ljus vid varje fönster för att minnas och hedra alla dessa som stupade. Både män och kvinnor.
Ett kärt barndomsminne är någon mycket kall och snörik 6 december när jag och mina föräldrar åkte till Björneborg för att se den militära paraden där. Jag minns alla dessa självständighetsdagar då mamma hade ordnat ljusen och tänt dem, och vi släckte alla lamporna. Det kändes varmt och lite mystiskt :) Och när de där två timmarna var slut var det som en antiklimax när laporna tändes igen.
Vi brukade gå ut och ta en liten promenad och titta på alla tända ljus. Det var vackert och jag fick en underlig och fin känsla av att tillhöra en stor grupp människor. Efter promenaden väntade jag ivrigt på att se på tv: så man längtade efter att få se direktsändningen från Presidentslottet!
Finlands elit har sin stora fest i Slottet. Den politiska ledningen, de folkvalda och regeringen. Diplomatkåren. Framstående idrottsmän och -kvinnor. Musiker, konstnärer, skådespelare. Att få se vad kvinnorna hade på sig! Vem som kom med vem? Och vem som INTE fått inbjudan!
Min närmaste familj drabbades inte svårt. Min far klarade sig utan svåra skador. Min farbror fick en ryggskada och hade problem med ryggen hela livet ut. Mina morbröder var för unga då, men min äldsta mosters man var med och "lekte". En kusin till pappa stupade. Pappas närmaste vän fick krigspsykos och hängde sig.

Hietaniemi
Jag är mycket förtjust i titeln "soldatsdotter". Jag är en soldatsdotter. Och dessutom en FINSK soldats dotter. Jag är stolt över att vara finska. Jag bor inte i Finland och jag undrar om den stoltheten blir ännu starkare då?
Jag ska antagligen inte ta en kvällspromenad idag. Det kan bli en liten tur till ICA eller Netto på sin höjd. Jag vet att det är nog bara jag som har två tända ljus vid fönstret då. Men jag vill hedra de människor som gav sitt liv när de försvarade sitt land mot aggression från Ryssland. Och de gjorde det så väl att Finland inte blev en bananrepublik eller lydstat under kommunismen.
TACK.
Kenraali Ehrnrooth oli vierailulla Englannissa 1970-luvulla.
Englantilainen amiraali tahtoi kiivaasti tietää, että paljonko Suomeen on ihan oikeasti sijoitettuna neuvostojoukkoja?
-"Muutama satatuhatta", Ehrnrooth vastasi.
"-Mihin ne on sijoitettu!?", hätkähti brittiamiraali ja jatkoi tivaamista.
-"Kahden metrin syvyyteen pitkin rajaa", Ehrnrooth totesi.

Vasta nimitetty jalkaväenkenraali, Mannerheim-ristin ritari Adolf Ehrnrooth juhli itsenäisyyspäivää Karin-vaimonsa kanssa presidentinlinnassa joulukuussa 1980. Kenraali Ehrnrooth ja tanskalainen kreivitär Karin Birgitte Schack menivät naimisiin vuonna 1959.
Det är tradition i finsk TV att visa Edvin Laines film Tuntematon sotilas. Jag har inte den filmen tyvärr. Jag har naturligtvis sett den ett stort antal gånger men jag vill se den ytterligare ett stort antal gånger! Kan läsa boken som tröst :)

(Jag har boken på finska och på svenska. Skulle vara intressant att läsa den engelska översättningen. Särskilt fokus på hur de olika i originalet förekommande dialekterna översatts)
Jag firar mitt födelselands självständighet genom att lite senare på kvällen tända några ljus, mellan klockan 18.00 och 20.00. Då har man två ljus vid varje fönster för att minnas och hedra alla dessa som stupade. Både män och kvinnor.
Ett kärt barndomsminne är någon mycket kall och snörik 6 december när jag och mina föräldrar åkte till Björneborg för att se den militära paraden där. Jag minns alla dessa självständighetsdagar då mamma hade ordnat ljusen och tänt dem, och vi släckte alla lamporna. Det kändes varmt och lite mystiskt :) Och när de där två timmarna var slut var det som en antiklimax när laporna tändes igen.

Vi brukade gå ut och ta en liten promenad och titta på alla tända ljus. Det var vackert och jag fick en underlig och fin känsla av att tillhöra en stor grupp människor. Efter promenaden väntade jag ivrigt på att se på tv: så man längtade efter att få se direktsändningen från Presidentslottet!

Finlands elit har sin stora fest i Slottet. Den politiska ledningen, de folkvalda och regeringen. Diplomatkåren. Framstående idrottsmän och -kvinnor. Musiker, konstnärer, skådespelare. Att få se vad kvinnorna hade på sig! Vem som kom med vem? Och vem som INTE fått inbjudan!
Min närmaste familj drabbades inte svårt. Min far klarade sig utan svåra skador. Min farbror fick en ryggskada och hade problem med ryggen hela livet ut. Mina morbröder var för unga då, men min äldsta mosters man var med och "lekte". En kusin till pappa stupade. Pappas närmaste vän fick krigspsykos och hängde sig.

Hietaniemi
Jag är mycket förtjust i titeln "soldatsdotter". Jag är en soldatsdotter. Och dessutom en FINSK soldats dotter. Jag är stolt över att vara finska. Jag bor inte i Finland och jag undrar om den stoltheten blir ännu starkare då?
Jag ska antagligen inte ta en kvällspromenad idag. Det kan bli en liten tur till ICA eller Netto på sin höjd. Jag vet att det är nog bara jag som har två tända ljus vid fönstret då. Men jag vill hedra de människor som gav sitt liv när de försvarade sitt land mot aggression från Ryssland. Och de gjorde det så väl att Finland inte blev en bananrepublik eller lydstat under kommunismen.
TACK.
Kenraali Ehrnrooth oli vierailulla Englannissa 1970-luvulla.
Englantilainen amiraali tahtoi kiivaasti tietää, että paljonko Suomeen on ihan oikeasti sijoitettuna neuvostojoukkoja?
-"Muutama satatuhatta", Ehrnrooth vastasi.
"-Mihin ne on sijoitettu!?", hätkähti brittiamiraali ja jatkoi tivaamista.
-"Kahden metrin syvyyteen pitkin rajaa", Ehrnrooth totesi.

Vasta nimitetty jalkaväenkenraali, Mannerheim-ristin ritari Adolf Ehrnrooth juhli itsenäisyyspäivää Karin-vaimonsa kanssa presidentinlinnassa joulukuussa 1980. Kenraali Ehrnrooth ja tanskalainen kreivitär Karin Birgitte Schack menivät naimisiin vuonna 1959.
Det är tradition i finsk TV att visa Edvin Laines film Tuntematon sotilas. Jag har inte den filmen tyvärr. Jag har naturligtvis sett den ett stort antal gånger men jag vill se den ytterligare ett stort antal gånger! Kan läsa boken som tröst :)

(Jag har boken på finska och på svenska. Skulle vara intressant att läsa den engelska översättningen. Särskilt fokus på hur de olika i originalet förekommande dialekterna översatts)
Kommentarer
Postat av: Hanin
Jättefin hyllning till Finland! BLir alldeles varm om hjärtat när jag läser.
Trackback