Les Feuilles Mortes
Det är måndag morgon klockan 08:41.
Jag klev upp halv sju nånting. På med datorn. Den är jättetrög. Från det att jag loggat in på min inloggning tills alla program är igång tar det såpass länge att kaffet hinner bli klart, brödet rostat, toabesöket avklarat och verkstan kollad (att allt är som det ska).
Nu är det lite extra mycket koll i verkstan. Grannen knackade på i förrgår och sade att det kommer in vatten från oss... Pannans skorsten läcker in för att den är inte 100% tätad. Kändes så dumt liksom :-( Men han såg med sina egna ögon vad problemet är och jag bad så mycket om ursäkt och sa att jag hoppas att det inte regnar mängder nu.... Det är bara gipsvägg mellan oss. Den tillfälliga lösningen är att ha handdukar som fuktstopp.
Nog om pannan och verkstan nu.
När jag tittar ut mot gården ser jag "les feuilles mortes". Döda löv... Höstlöv... Gula, bruna, orange nyanser. När alla fallit ner på marken blir det grenverk kvar. Det är som en tavla, levande tavla. Kan sitta och titta ut, utan några särskilda tankar. Det känns trösterikt.
(Lyssnat på "Les feuilles mortes", så som den tolkats av Yves Montand)
Jag väntar på att få höra från Nora. Hon vet mer efter ronden. Jag hoppas att hon skrivs ut idag. Men hur ska hon klara av att åka till Eskilstuna? Jag vet inte om man kan ta taxi och så få tillbaka den kostnaden :( Blev så ledsen igår när det liksom sjönk i mig att jag inte var med henne på sjukhuset :(((((( Att min dotter är på sjukhus, och nyopererad, och att mamma inte är där :(((( Gråter och gråter och gråter :((((( ... när jag tänker på det :(((((((
Men det var nog bra ändå att det blev som det blev. Att hon råkade vara på sitt jobb och att hon råkade få magont och att hon åkte in på Danderyd. Att de tog henne "på allvar", till skillnad mot akuten i Eskilstuna. Åh, har god lust att ringa dit och berätta hur det kan bli när sjukhus inte tar sina patienter på allvar >.<
Just nu är det väldigt mycket Nora i mina tankar. Men nog om henne för tillfället... Jag har mobben bredvid här, och väntar. Trille klarar sig. Hans mat är kanske slut, men han har tillgång till vatten. Tyvärr är det nog så att han har "protesterat" på sitt sätt. Badrumsmattan och köksmattan måste nog kastas :( Jaja... den som får leva får se liksom....
Jag har inte så mycket mer som jag vill dela med mig. Jag fick huvudvärk igår. Alla mina krafter försvann. Jag blev fullständigt blank inombords. Jag tänkte på respekt, lojalitet. Och jag förstår inte. Jag förstår inte idag heller.
Vad och hur är man "människa"? "Kvinna"? Vad är meningen med livet? Vad behöver man kunna, för att hitta lyckan? Lyckan kommer, lyckan går. Är meningen den att man orkar med de små sakerna? De som känns så obetydliga? Att kunna njuta av en stunds inspiration?
Inspiration är lycka.
Höstens vackra melankoli.
Jag känner lust att gå ut och fotografera höstens vackra melankoli.
Jag klev upp halv sju nånting. På med datorn. Den är jättetrög. Från det att jag loggat in på min inloggning tills alla program är igång tar det såpass länge att kaffet hinner bli klart, brödet rostat, toabesöket avklarat och verkstan kollad (att allt är som det ska).
Nu är det lite extra mycket koll i verkstan. Grannen knackade på i förrgår och sade att det kommer in vatten från oss... Pannans skorsten läcker in för att den är inte 100% tätad. Kändes så dumt liksom :-( Men han såg med sina egna ögon vad problemet är och jag bad så mycket om ursäkt och sa att jag hoppas att det inte regnar mängder nu.... Det är bara gipsvägg mellan oss. Den tillfälliga lösningen är att ha handdukar som fuktstopp.
Nog om pannan och verkstan nu.
När jag tittar ut mot gården ser jag "les feuilles mortes". Döda löv... Höstlöv... Gula, bruna, orange nyanser. När alla fallit ner på marken blir det grenverk kvar. Det är som en tavla, levande tavla. Kan sitta och titta ut, utan några särskilda tankar. Det känns trösterikt.
(Lyssnat på "Les feuilles mortes", så som den tolkats av Yves Montand)
Jag väntar på att få höra från Nora. Hon vet mer efter ronden. Jag hoppas att hon skrivs ut idag. Men hur ska hon klara av att åka till Eskilstuna? Jag vet inte om man kan ta taxi och så få tillbaka den kostnaden :( Blev så ledsen igår när det liksom sjönk i mig att jag inte var med henne på sjukhuset :(((((( Att min dotter är på sjukhus, och nyopererad, och att mamma inte är där :(((( Gråter och gråter och gråter :((((( ... när jag tänker på det :(((((((
Men det var nog bra ändå att det blev som det blev. Att hon råkade vara på sitt jobb och att hon råkade få magont och att hon åkte in på Danderyd. Att de tog henne "på allvar", till skillnad mot akuten i Eskilstuna. Åh, har god lust att ringa dit och berätta hur det kan bli när sjukhus inte tar sina patienter på allvar >.<
Just nu är det väldigt mycket Nora i mina tankar. Men nog om henne för tillfället... Jag har mobben bredvid här, och väntar. Trille klarar sig. Hans mat är kanske slut, men han har tillgång till vatten. Tyvärr är det nog så att han har "protesterat" på sitt sätt. Badrumsmattan och köksmattan måste nog kastas :( Jaja... den som får leva får se liksom....
Jag har inte så mycket mer som jag vill dela med mig. Jag fick huvudvärk igår. Alla mina krafter försvann. Jag blev fullständigt blank inombords. Jag tänkte på respekt, lojalitet. Och jag förstår inte. Jag förstår inte idag heller.
Vad och hur är man "människa"? "Kvinna"? Vad är meningen med livet? Vad behöver man kunna, för att hitta lyckan? Lyckan kommer, lyckan går. Är meningen den att man orkar med de små sakerna? De som känns så obetydliga? Att kunna njuta av en stunds inspiration?
Inspiration är lycka.
Höstens vackra melankoli.
Jag känner lust att gå ut och fotografera höstens vackra melankoli.
Kommentarer
Trackback
