kristinasagerjamjamjam

Vårt liv skulle vara bra mycket fattigare utan Gösta.

En sådan mysfaktor.... Vi var lite oroliga idag ifall hon sprungit ut när vi höll på att lasta ur ved och stora dörren var öppen, och Gösta syntes inte till någonstans... Vi ropade efter henne, och så började mannen laga mat och då brukar hon komma till köket men inte nu.

Äh, jag tänkte att hon blev lite skraj när vi höll på med veden och så hade mannen sågen igång, och pannan var igång och brummade; hon kanske trycker någonstans. Det gick en liten stund och jag sa till Nadia att nu borde hon ju komma fram liksom?? .. Mannen gick också och ropade efter henne, och jag var ute på trappan och ropade GÖSTAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAaaaaaaaaaaaaa

.... jag tittade under sängen och där var hon och låg i lugn och ro >.<