Kattutställning i Ljungbyhed (del 2)

 
 
Först trodde jag att det var en leksakskatt!
 
Jätteliten katt med jättestora öron..
 
En perser håller på att bedömas av den italienske domaren.
 
 
De här ser ut som ufon! Jättefina!
 
Den finska domaren med en ragdoll.
 
 
Kroppsbesiktning, kontroll av muskulaturen.
 
Det var en lekfull raggis!
 
 
Nosryggen..
 
Ögonkontroll och -kontakt.
 
Cornish!
 
En sådan här fläckig sak...
 
Cornishbäbis!
Kolla svansen :)
 
Mnjöff!
 
 
Cornish eller devon?
 
 
Mycket lekfull!
 
De är inte helt nakna men det är inte mycket mer än väldigt kort stubb.
 
Mycket livliga!
 
 
Se vilken vacker skogis! En 1-årig pojke var det.
 
Två perser drömmer om lite lugn och ro kanske!
 
Maine coon... De är jättefina. Lejonansikte, eller kanske lokattansikte.
 
Mörk skönhet.
 
Bibliotek? Lite nergånget eller?
 
Flygledartornet...
 
Macken. I Ljungbyhed. High life?
Huvudgata?
 
Vackra höstfärger.
 
Mera färg.
 
På bussen.
Klippans station kändes som skånsk New York....
 
Äh, jag vet inte....
 
 
 
 
 
 

Kattutställning i Ljungbyhed

 
 
 
Bäst att börja med en hackspettbild!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Nässelplockpromenaden - bildberättelse

En fin röd Cadillac med vingar!
 
Lite märkligt ändå att man får gå bra länge innan man hittar nässlor när man vill hitta nässlor! Men jag visste på ett ungefär var jag ska leta. Hade jag inte hittat dessa i en kohage nära bilprovningen skulle jag gått till "mitt björnbärställe", det är också en kohage. Nässlorna kräver rik och näringsfylld jordmån för att växa.
 
Vid hästtraileruthyrningen såg jag en liten buske nässlor och hade tagit ett par nässeltoppar då jag hörde bä-ä-ä. Vände mig om och blev förvånad och MYCKET förtjust!
 
Allt som allt var det det svarta och vita fåret och 3 lamm. Här ser man det lilla lammet, de andra två var lite större. Undrar om de är syskon? Eller om de två störres mamma höll sig gömd? Storleksskillnaden var ändå ganska stor.
 
Det lilla lammet var ju ganska stort och åt gräs på samma sätt som de vuxna, men han diade mamman också mellan varven. Det såg lite roligt ut, för att han fick knappt plats under mamman men dit skulle han! Och så buffade han på mamman så att hennes mjölk skulle komma. En annan skulle ju blivit förb.. Förlåt - irriterad.
 
I skogen närmare dammen såg jag det här IGEN. Rosa vitsippor! Det har kanske med jordmånen att göra? Vad får blommorna sina färger ifrån egentligen?
 
En till rosa vitsippa. Kan det vara en ny art? Kusin till den normala vitsippan?
 
 
 
 
 
Vanlig maskros bara... Man kan visst plocka maskrosblad till sallad, men jag lät bli..
 
Nyutsprungen, gul...
 
Brudslöjan i full blom!
 
JAHAPP.......... Blir köksröjning innan det kan bli nässelsoppakokning.
 
Nässlorna finns i två fryspåsar.. Det där himmelsblå är diskahandskarna jag hade på mig när jag plockade.. Kaffebryggaren som håller på att ge upp helt, men jag har inte råd med en ny.. Sockerskålen som ser ut som en vit jordgubbe (hittegods, den har säkert varit röd innan - locket är som ett par smultronblad) .. En ask kattmat.. Grytlapparna som jag snodde ihop av tyg, virkade smådukar som jag köpt på loppis, och sedan virkade jag en spets runtom. På mikron syns en flaska ICAs flytande honung, och den högre flaskan är arganolja, direkt från Marrakech!
 
NUSÅ! Först måste man ju skölja nässlorna. Jag plockade sådana som var lite fina, inte insektätna, inte sandiga/jordiga, men man måste såklart skölja först. Diskhon var bra, och handskar på, och så tvättar man och kramar ur och tvättar en gång till, och en gång till om man vill.
 
Vattnet har börjat koka. Slängde in lite salt (för mycket, blev jag varse om sedan, eller nästan för mycket) och det går in en himla massa nässel när man tar det lite i taget. De liksom sjunker ihop i kokevattnet.
 
Kontrollfreaken Gösta ♥ Kan tänka mig att det var intressanta, okända dofter.
 
Mycket fin, stark grön bladmassa. Lite järnig doft när kokningen började.
 
Nu har de kokat i 5 minuter. Jag silar dem och spar kokevattnet, för det ska användas som vätska till soppan.
 
Voilà! Redning med vetemjöl, smör och det sparade kokevattnet. Lite peppar och grädde. Lite åt det saltare hållet blev det, men absolut gott.
 
Resten av de förvällda och färdighackade nässlorna ska in i frysen. Kan användas till potatismos, eller någon sås, eller något annat.. på samma sätt som spenat! Hittade recept på nässelpesto också. Då blandar man in solrosfrön, eller pumpafrön, och någon god olja, och kryddor, och parmesan. Blev riktigt sugen på pesto. Egentligen borde jag plocka mer och frysa in, nu när nässlorna är fortfarande späda. När de växt blir de ju träiga och då är det knappast någon som vill äta nässlor. De tappar nog smaken helt då.

Promenaden längs vägar av lite olika beskaffenheter

Den ljusa piggen till höger är Västra Sönnarslövs kyrktorn. Höjden längre bort är Söderåsen. Den här delen av Skåne - den nordvästra - är faktiskt rätt kuperad! Mycket grönt på åkrarna redan, men skogen på åsen är fortfarande lite brunbeige från långt håll.
 
 
Gulsippa!
 
En gulsippa till!
 
Här är det en drös vitsippor. Dessa finns som stor grönvit matta. Nora ringde när jag skulle ta kort på dessa, så jag multitaskade rejält. Pratade i telefon, fotade och gick framåt. Fast ibland stannade jag till när det var lite krångel med att höra vad hon sa. Lång kabel ju.
 
 
 
 
Och vad heter de här nu igen? Smörblommor! Smörblommor ratas av kor. Tror de är giftiga. Kabbleka blommade för fullt vid ån. När jag var liten var det alltid så roligt att plocka vårens första kabblekor, fast de sloknade ju nästan direkt.
 
Tittar man noga kan man se att en del av vitsipporna är rosa! De här finns vid ån på andra sidan pappersbruket. Och jag pratar fortfarande med Nora ♥
 
Här ser man lite tydligare vad stor färgskillnaden är. Jag undrar varför vissa vitsippor blivit rosa? Håller de på med mutering? En helt ny underavdelning av sippor på gång? Det finns ju blå-, vit- och gulsippor så varför inte rosasippor!
 
 
EN TILL på de rosa sipporna.
 
Jag vågade inte testa bärigheten och jag iddes inte krompa runt i bråtet, fast det var lite frestande att göra det! För att om man tar sig förbi det här hindret kommer man åt bättre ställe att fota de gamla pappersbruksbyggnaderna.  Man kommer ju inte in på själva fabriksområdet och ännu mindre in i de övergivna byggnaderna. Lite synd sådär. Det skulle vara intressant att se och ta bilder därinne.
 
Tog mig till andra sidan vägen (mittemot bruket) och över dammen. Det är normalhögt vatten så bara en dammlucka var lite öppen, resten var stängda. Men inte hermetiskt - det sipprar lite vatten här och var.
 
Kymigt att stå ovanför vattnet... jag höll i hårt! Tänk om den här bryggan rasar precis när jag går på den och det är jättekallt i vattnet! Och man kanske sugs in i virvlarna och in i turbiner och det blir ju helt jobbigt att andas eftersom det måste kännas som att tumlas runt i en tvättmaskin och.......
 
*Pust* Så gott som över dammen nu. Tar en bild bakåt.
 
Sedan gick jag längs en stig (längs ån), kom fram till spåret och förstod till mitt stora förtret att sista tåget gått.
 
Men alltså detta måste ju vara det gamla decauvillespåret som gick från pappersbruket bort mot byn! Eller kanske inte decauvillespår, för detta har väldigt brett mellan balkarna.
 
Hus utan invånare. De långsmala var intressanta. Vad kan det vara för djur? Har aldrig sett sådana förut, fast det är inte så konstigt, för att de var jättesmå!
 
Så trampar jag vidare. Inte så våldsamt mycket att ta bilder av kanske. Lite enahanda vyer. Men tanken på vägar var trevlig. Det finns många vägar och de flesta leder någonstans. Det enda som inte leder någonstans är om man stannar...
 
Mycket bränne som ligger och skräpar i skogen.
 
Gulsippor och grönska, ihop med det sedan länge övergivna spåret. Bara rostiga balkar är kvar  av det.
 
DRAMA! Undrar vad som hänt! Är det en skata som träffat liemannen, banemannen?
 
Åter i civilisationen. Blaah. Asfalt och raka linjer och vårens/försommarens klena .. blomsterfattigdom.. Obefintlig blomsterprakt.
 
Här tog spåret slut, det sista tåget är redan långt bort. Har det här spåret  bevarats som kulturminne, eller? Föga troligt att något tåg skulle kunna köras här. - Längre bort är det rondell, mot Krika till höger och mot Hyllstofta till vänster. Och kör man rakt fram kan man hamna i Hässleholm. Eller Jukkasjärvi om man inte slutar köra på ett tag.
 
Efter det här gick jag till kvantum och handlade men varför skulle jag fota grejer som alla kan se i varenda butik i hela landet? Neh...
 
 
 
 

Ängelholm, skärtorsdag 2013 - bildberättelse

 
Sitter på bussen klockan 9 och väntar på avgångstiden, 9:04. Det är linje 510 till Ängelholm via Munka Ljungby. Munka har ett par värmerekord genom åren.
 
 
Påskris på busstationen i Östra Ljungby. Att kalla detta för "busstation"? Nåväl. Där bakom syns lite byggnader. Det är skolan i Östra Ljungby och där jobbade jag ett par veckor som franskalärare åt sjätteklassare. Det var rätt skoj faktiskt trots att jag fick göra mina egna lektioner helt själv, men det gick - tack vare kopieringsapparaten.. Tre fjärdedelar lärare, en fjärdedel extramamma...
 
 
Den här pumpen såg jag för första gången! Finns på torget i Ängelholm, ungefär vid biblioteket. Vågade inte testa.
 
 
Vid torget också, Nordeas byggnad. Jättefina balkonger! Där skulle man ju sitta och smutta sitt vaniljkryddade morgonkaffe! Solen är på hela dagen, ända till sena kvällen. På kvällstid skulle man naturligtvis ha sin virkning till hands och observera kvällsfolk.
 
 
Ganska folktomt... Affärerna har inte öppnat än. Klockan är någraminuter i 10 så jag fortsätter mot ICA, därborta, förbi Åhléns.
 
 
Inredningsbutik, på väg mot ICA. Så fint det blir med enkla medel - en hink, gula blommor och påskris.
 
 
Känns som att massivt godisintag är den enda påsktraditionen idag? Jag föredrar lösviktsgodis; då kan man plocka bara det man tycker om, och utan att bli med ointressant plastägg.
 
 
 Köpe å köpe... Men gult ska det va'
 
 
En fråga bara: vad är kilopriset för guld?
 
 
Jättesöta skor!
 
 
Massäck! Olika sorters nötter samt svarta och gula russin.
 
 
H&M satsar hårt på lajm...
 
 
Sånt här tycker jag om! Riktigt fint.
 
 
Katterna har man ju i sina tankar hela tiden och hajar alltid till när man ser något kattrelaterat.. Jag tycker att både Jamppa och Gösta hårar mycket mer än under vintern, och jag som har mest svarta kläder går ständigt omkring med minst halva Jamppa. Så om man vill vara jättefin och vårdad går det åt massa klädroll. (En klädroll, flera klädroller. Eller?)
 
 
Så fina färger och mönster! Men jag iddes inte kolla priset. Tippar på 200+ vilket är på tok för mycket.
 
 
Favvobutiken! Ängelholms finaste och mest väldoftande butik!
 
 
Viktigt att stödja genuint handarbete och småföretag. Sköna färger.. Lugna.
 
 
K O L L A............. Åh la la lalalalalaaaa
 
 
MERA åhlalalalalaaaaa
 
 
Och nästa stammisställe! Rart med blommor i pjäxan. Här säljs "bara" kläder. Finns lite smycken också. Väldigt välordnat och mycket att gå igenom. Köpte ett linne till Nadia.
 
 
Rönneån flyter igenom Ängelholm. Ser ut att vara isfritt! Änderna har siesta på gräset, i solen. Trädet i förgrunden har STORA fluffor. Vide? Hursomhelst. När jag var barn plockade vi vide och målade dem med vattenfärg, olika färger. Ägg målade vi också.
 
 
Röda Korsets loppis var stängd så jag gick tillbaka mot torget. Jag gick sakta eftersom jag inte hade bråttom... Då såg jag den här skylten. Roligt och intressant. Undrar vad vitgarveri är - skinnberedning av någon sort? Klippans läderfabrik (R.I.P.) var ju kromlädergarveri. Våldsamt giftiga ämnen som läderfabriksanställda var tvungna att handskas med och i princip helt utan skyddskläder av något slag.
 
 
Breflåda!
 
 
Huset som sannolikt är från 1740-talet. På väggen vid första välvda öppningen ser man skylten som jag visar på fotot ovan, och mannen står framför klädloppisen där jag köpte linne till Nadia.
 
 
Nästa informationsskylt!
 
 
Och här ser man hela det huset. Så fint! Här skulle man ju bo, men jag skulle ändå inte... Att förbipasserande har möjlighet att stanna till och glo rakt in i mitt hem skulle jag inte tycka om.
 
 
Titta! Så fina! Afghaner! En svart och en beige!
 
 
Sjukhus behöver jag kanske inte just idag, och det är liiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiite kallt för havsbad (det närmsta är inom gångavstånd från Ängelholms station. Tar ungefär tre kvart att gå.)
 
 
Ja, det var min Ängelholmsresa. Buss 510 tillbaka till Klippan, via Munka Ljungby.

Ett par nya böcker

Jag tror att nu har jag fått alla böckerna jag köpt den här gången.. Det har ju blivit en del under åren. Jag köper från Amazon och begagnat/second hand och då blir det till en bråkdel av vad dessa skulle kosta i Sverige, om de ens finns att köpa i Sverige.
 
Här är den första jag vill visa:
 
Ser ni prislappen? En (1) dollar! Den viktorianska epoken började 1837 då drottning Victorias regeringstid började, och slutade när hon dog 1901. Den edwardianska perioden följde och varade under Edward VII:s regeringstid (1901 - 1910) och fram till första världskrigets utbrott 1914.
 
 
 
Fullt med bilder och intressant läsning mellan varven. "En gentleman ska använda 5 olika par handskar längs dagen", och beskrivning av passande färg och läderkvalité för varje tillfälle. Det är ren och skär njutning att läsa om epoken då folk levde stiligt!
 
Nästa boken var denna:
 
 
Varje sida, varje illustration ger gåshud! Så detaljrika och skarpa bilder i svartvitt. Man kan studera dem alla länge och upptäcka varje söm, varje spetsdetalj, varje veck, knapp och mönster. Vilken kärlek till material och sömnadskonst! Att kunna försörja sig som finsömmerska måste vara det närmaste paradis man kan nå i detta liv.
 
 
Den sista boken jag vill visa här är denna:
 
 
Stor, tung bok fullspäckad med detaljerade instruktioner inom sömnadstekniken. Inspiration från första sidan till sista! Om inte annat lär man sig uppskatta de som kan, eftersom det har krävts seriösa studier och mycket övning. Om man detaljgranskar nutida klädesplagg känns de rentav infantila. En dator som räknar genomsnittsmåtten och samma dator som räknar de olika storlekarna och en annan dator som skär till tyget och någon underbetald fabrikssömmerska matar in tygstycken i en industrimaskin. Suck. För 2 år sedan visade SVT en programserie från Chanel i Paris, från det att Monsieur Karl började skissa en ny kollektion till visning på podiet. Det var jätteintressant mellan det första och det sista programmet då man fick vara i syateljén och se hur alla dessa otroligt duktiga damerna skapade underverk av tyg. Det blev också besök till skomakaren som gör skorna som kompletterar det hela.
 
 
Här blev det bara en bild på avsnittet om hur man skär till skrynkelkant, om man inte vill skrynkla med hjälp av isydd (tråcklad) tråd. Bara en sådan liten detalj, men det visste jag inte innan! Åh. Kan man inte få lön för att lära sig och träna och gå i affärer och skaffa tyg, spets, knappar, tråd och annat och sedan bara få älska det man gör? Fast nu har jag rätt mycket olika tyger, spetsar och idéer. Och klockan är inte mer än 9:30.
 
Jamppabild:
 
 
Och var ska JAG sitta? Celui qui part à la chasse perd sa place! (Den som lämnar för att jaga förlorar sin plats). Noras "grej" är fortfarande på gång. Men nu är den på gång! Det blev ett svårt bakslag i början av januari men det var ett nyttigt bakslag. Nu har jag rättat till det som blev fel och samtidigt har jag tänkt färdigt hur jag ska göra med resten, och jag tror faktiskt att det blir ett fint och roligt stycke handarbete. Och användbart! Att sedan Jamppa tycker om att ligga på den gör ingenting, eftersom Nora (och vi andra) är vana vid katthår.
 
Och till sist lite matlagningsrelaterat:
 
 
Jag deltog i en enkät i höstas och hade helt glömt bort hela enkäten men sedan fick jag mail från den institutionen där de meddelade att jag var en av de lyckliga utvalda som hade vunnit presentkort på Amazon. Och det var rätt mycket, 26 dollar! Undrade lite över den udda summan men jag tror att det motsvarar 20 euro och undersökningen var för ett finskt universitet. Ja, annars skulle jag såklart inte bemödat mig att svara! Ger mig nada att svara på idiotfrågor vilka egentligen är ointressant dekor för att få mig att haka på diverse beställningar och medlemskap...
 
Ja, så nu har jag i alla fall 26 dollar hos Amazon och jag vet inte hur jag ska spendera dem pengarna. Köper kanske en vegansk kokbok till Nadia? Så att hon har sitt alldeles eget exemplar som hon kan använda i köket. Vi såg ett avsnitt av Ellen DeGeneres där hon hade en vegan-matlagning-kock som gäst, och han passade naturligtvis på att göra reklam åt sin veganska kokbok. Dels tänkte jag då på just den boken, eller någon annan vegansk dito. Borde finnas en hel del sådana på Amazon.
 
Vad har bilden med matlagning att göra? Jo: engelskspråkiga recept har lite andra mått än våra svenska. Där ser man "a cup" av någonting. På en höft gissar jag att det är ungefär 1½ - 2 dl. Google kanske vet exakt konversion? Samma mått finns i många franska recept. Marockanska recept anger "verre à thé" som mått (ett théglas), och om man tror att det är lika mycket som en svensk kopp thé kan det bli lite tokigt. Vi dricker ju thé ur stora koppar. I Marocko dricker man thé ur relativt små glas. De glas vi har här (som jag fotade) är aningen mindre än den vanligaste storleken, men "verre à thé" är ungefär 1½ dl, precis som "a cup".
 
Så det är DÄRFÖR våra marockanska vardags-théglas har absolut med matlagning att göra!
 
*over and out*

Maräng och mello

Jag bakade igår. Det händer såpass sällan att det förtjänar nämnas. Nadia bakar oftare än jag! Hon gör en mästerlig kladdkaka och lyckas varje gång!
 
 
Det blev marängsnittar. Två längder mördegsbotten först, och på längderna brer man ett marängtäcke. Det knixiga med just de här var att man skulle blanda in chokladkross i marängsmeten. Jag köpte Marabous jordgubbchoklad och hackade tre rader och blandade i marängsmeten. OH MY GOD vad gott det blev! Jag snodde receptet från en väntrumstidning så det är helt okej att vänta!
 
Mellot var ju absolut crap igen.
 
SKÄMS!
 
Ska trösta mig med en till bild på marängmumsset:
 
 
Nu ska jag nog ta lite till.
 
*gone*

Laundry Room Blues

Vita Husets tvättstuga 1909.
 

I Sverige har de flesta flerfamiljshus gemensamma tvättstugor, där tvättid bokas, något som är ovanligt i andra länder. Den första moderna tvättstugan i Sverige installerades i området Röda bergen i Stockholm 1925.

 

Pesutupa (finska)

Área de serviço (brasiliansk portugisiska)

Marquise  (europeisk portugisiska)

Buanderie (franska)

گازرگاه  (farsi)

Lavadero (spanska)

Laundry room (engelska)

Waschküche (tyska)

Bryggers (danska) 
 
Söndagsnöje minsann! Det får gå det med. Hade inga våldsamma mängder nu. Samt att jag tog mig friheten att boka dubbelt. Behöver inte stressa med att gå ner exakt när maskinen stannar och börja med ny omgång. Ja, någon måtta får det vara i dyrkandet av Den Fyrkantiga Slödderguden.

Snygga spiror - Min dag

ALLA tjejer ska ju visa sina kläder i sina bloggar. Så varför kan inte en övermogen kvinna göra det? När man visar benen behöver man inte visa mer av sin såkallade pondus..





Och sedan visar jag två bilder på Gösta (häromdagen):





NU blir det bilder från idag. Först dagens outfit. Svart broderad ärmlös loppisfyndblus ihop med vida thailandbyxor och marockanska babouches:



Festade loss med världens bästa fyllda choklad!



Fick vänta en liten stund innan någon med nycklar kom. Biblioteket alltså. Men vädret var ju fint så NO WORRIES (à la Crocodile Dundee). Passade på att dokumentera min loppisfyndhandväska och min extrakasse:



VIPS var jag på stranden! Från biblioteket till ICA först. Tänkte köpa vattenmelon men de hade bara hela kvar och de var ganska stora och en hel skulle nog kostat 100 kronor så jag köpte en nätmelon och en galiamelon i stället. Och Kung Oscars lättrökta sardiner i lyxig tomatsås och rullade sardeller med kapris. Och lokalproducerade chips. Sardellerna var goda fast lite väl salta att äta bara sådär. Borde köpt baguette till dem:



Sådana här roliga och spännande växter:



Samma växt - här ser man frögrejjen, den lite gulgröna "påsen". Jag öppnade såklart och inuti fanns 8 små frön. Tycker det är roligt att fota jättenära. De här är inte mer än kanske 5 cm höga. Undrar vad de heter? Vet inte ens på finska:



Titta! Inga moln! Inga människor! I bild alltså.. Det var jätteskönt i havet. Vågorna skulle kunnat vara högre, för då guppar man bra. Det var en hel del maneter som hade sköljts upp. Jag slängde ett par tillbaka men de verkade vara bortom räddning. De största var ungefär 8 cm i diameter. Några var jättesmå. Nästan genomskinliga varelser. Helt rätt att de heter "jellyfish" på engelska.



Till sist:



Det var min dag idag. Det var en bra dag.

Plåga katt - Bildarkivet

Kunde bara inte hålla mig. Hon vaknade en sekund efter att jag hade tagit fotot.



Jaaa HEMSKT när man sover så sött och kommer någon dummer och trycker in grön penna i örat... GRÖN!!

Och så har jag lagt upp lite nya auktioner på Tradera. Blir en krona här, en krona där. Köpte en ask pärlor på Netto (40 kr för 400 gram, plastpärlor, olika). En del ska jag ha själv men en del tänkte jag kränga ut. Skulle vara skoj att till och med få lite vinst! Man köper för 1:- och säljer för 2:- och vips är  man miljardär.



Blomgrens bildarkiv

Det finns lite över 220 arkivlådor med glasplåtar. Lådorna bevaras i "valvet". Jag hämtar nyckeln från ett hemligt ställe ;) och öppnar valvet och hämtar den lådan jag har under arbete.



De större plåtarna är 18 x 22 cm stora och mellanformat-plåtarna är ungefär hälften så stora. Det finns mest av den större storleken.



Varje plåt är i ett arkivkuvert av syrafritt papper. Kuverten byts ut mot nya likadana, eftersom bildnummer har stämplats med bläckstämpel och bläcket har börjat blöda igenom kuvertet och i vissa fall fastnat på glasplåten. Jag skriver bildnummer med blyerts. Använder bomullshandskar när jag hanterar dessa fotografier, för att skydda emulsionen mot fingeravtryck - smuts och svett. Jag rengör plåtens glassida med fiberduk, allt för att undvika damm och fiber när plåten ska scannas.



Här hade vi scannern. Inget märkvärdigt sådär. Bara att vara försiktig med glasplåten. De ska ligga med emulsionssidan nedåt. Och så kollar man förhandsgranskningen att man valt rätt storlek på scanningsområdet, och mörkar bilden ett snäpp. Om man sparar scanningen som sådan är de flesta bilderna lite svaga, som om tidens tand hade blekt dem. Annars gör jag inga ändringar eller retuscheringar.



Jag brukar rengöra och scanna 10 - 20 plåtar åt gången och då ligger scanningarna på dataskärmen på detta vis :) Dels sparar jag bilderna i .tif-format och då är de ungefär 65 MB stora. Det är alltså "originalscanningen" på originalfotografiet, som skrivskyddas. Därefter gör jag mindre kopior i .jpg-format och då har jag lite mer frihet att snygga till bilden. Den svarta kanten som tillkommer skär jag bort, därefter justerar jag exponeringen (svart-vit-kontrasten) samt addar skärpa. Jpg-bilderna blir ungefär 1,5 MB stora.

Här finns lite mer läsning om arbetet med Blomgrens bildarkiv, och artikeln avslutas med porträtt på herr fotograf Blomgren himself.

http://hd.se/familj/slaktforskning/2011/03/21/nu-ska-bildskatten-raddas/


Här en annan länk med några av Blomgrens bilder.

http://blomgrensbilder.se/

Ja, idag hade jag en glasplåt som tagits 1902 och visst kändes det lite festligt. Nu minns jag såklart inte vad motivet var men sannolikt en Klippan-vy. På de äldsta bilderna som jag sett hittills har det varit scener från Klippans centrum, hästdroskor, damer med stora sekelskifteshattar och långa kjolar, några marknadsbilder och förnämt folk samt vanligt folk. På några bilder har jag sett bilar och cyklar och barnvagnar. Känns väldigt avlägset men ändå nära..

Rolig och rar tanke att mina far- och morföräldrar var unga på den tiden och gick klädda "sådär" och levde i just den sortens verklighet. Mina farföräldrar var högre mellanklass, dvs "finare" folk, och mina morföräldrar var bönder, dvs "vanligt" folk.



Jag Vill Ha En Spindeltuktuk

Typ en sådan här:



Den där har fotograferats i El Gouna - Egypten. Det torde räcka med traktorkort. Och så packar man tält, sovsäck, stormkök och mat och åker! Gissar på 30 km/t så en stockholmsresa skulle ta ett dygn men jag är övertygad om att det skulle lätt bli minst två dygn. Måste ju stanna för pauser och om man kör i 30 km/t hinner man se allt möjligt roligt som man vill undersöka närmare.



Himla roligt med datorer! Jag minns inte ens vad det är för system. Windows Vista? Millennium? XP? Så den burken bara står. Tills jag tappat hoppet om att kunna fixa problemet. Det finns musik och bilder och texter som jag hemskt gärna vill komma åt.

   

Ovan 4 bilderna är tagna 17 februari 2011. Då hade jag skrivits ut från sjukhuset och det kändes roligt att vara hemma, och fixa till, och vara glad åt den nya, snygga dammsugaren. Det går att leva utan dammsugare också. Men seriöst: helst inte. Dammsugare är faktiskt en av de bästa uppfinningarna som finns! - Nadia hittade ett fint duschdraperi. Våra loppisfynd-konstgjord-blombukett är en rar badrumsdekoration, tycker jag.



Yours truly 17 feb 2011. Fejset är inte riktigt.. men liksom duger! Och så tänker jag aldrig mer vara kortklippt. Näver!



Densamma, 17 feb 2011. Idag är man förfallen...



Arlas färger sitter i. Fortfarande lika förvånad - VA? Inte fullmjölk? Märkligt att sådana här små vardagsdetaljer kan ge så mycket överraskningar. Det är andra färger i Skåne. Skåne är ett annat land. Här är man stolt över att vara skåning. Man ser skåneflaggor lite varstans. Skåningar pratar högt och mycket och ber inte om ursäkt för att de finns. Skåningar sägs vara dryga och det är onekligen det första intrycket man får.

Jag bor ju i en liten håla på landet. Det som är annorlunda och positivt är att jag känner mig mycket friare att se ut som jag vill, och inte som jag borde. Tittar man omkring ser man detsamma. Underliga klädesplagg och kombinationer. Underliga parkonstellationer också. Att såpass mulliga tjejer går hand i hand med såpass smärta killar. Känns som att utseendetrycket är mycket svårare i Stockholm.

Och bor man så här långt från den kungliga hufvudstaden förstår man fullt ut att den kallas "Fjollträsk"..

20120317 - Polackhelvetets parkering..

Det hände igen att nätet tog rast och NATURLIGTVIS när jag hade skrivit en jävla massa :( om det materialistiska sjukdoms- eller galenskapssyndromet. Men här är länken

http://katisar.wordpress.com/2012/03/16/materialistinen-luonnehairio-icd-10-tautiluokitukseen/

(på finska) - jag tyckte det var så underbart träffande att döpa olika beslutsfattares små kotterier som belönar varandra med olika optioner och förmåner till NORMALISERAD INCEST. Och påpeka de känslomässiga skador som köpandet ger till våra barn. I stället för upplevelser vilka formar en mångsidig "bank" av känslor och erfarenheter är det vanliga att man definierar sig själv genom de prylar man äger. 

"Jag  köper - jag finns" eller "jag äger - jag finns".

När jag tittar ut är det kompakt grått och små, små prickar på fönstret. Diset har alltså förvandlats till duggregn. Men okej, då kan man stanna inne med gott samvete (!!!). Annars tänkte jag litegrann på en promenad. KANSKE. Ut mot Söderåsen och fotografera. Det finns många fina skogspartier där, och några gårdar med hästar, och tänk att få krafsa en sammetshästnos!



Polackhelvetets uppfattning om bra parkering.





Gösta, Göstiver, Kattaskrället, Vildahilda




JAMPPPPAAAAAAAAAAAA flytta pårre



(Han nös)



Men alltså jag tänkte skriva min dagbok?!?!? FLYTTAAAAAAA PÅRREEEEEEEEEEEEE



jaja...

20120312 - Honom har jag supit med!

http://hd.se/familj/slaktforskning/2011/03/21/nu-ska-bildskatten-raddas/

Jag får veta under veckan om det blir något för mig! Jag var på möte med några berörda i torsdags, fick en liten genomgång av själva arbetet och lite fri diskussion (med kaffe och fralla).

Det mötet började rejält tufft. När jag hade kommit in på biblioteket där mötet var ringde mobilen. Först kände jag inte igen vem det var men det var mina döttrars far som ringde. Och med tråkiga nyheter: farfar hade dött. Men sedan lugnade jag ner mig och sa att det är okej med mötet. De undrade om vi skulle ta en annan tid. Turligt nog hade jag näsdukar med mig så jag kunde snygga till mig lite. Mascaran hade ju runnit.

.. efter mötet satte jag på mobilen igen och ringde först till Nora och sedan till Nadia. Det blev en del tårar både här och där ..

En tråkig start på dagen, fast det var ingen tragisk överraskning. Basidi blev över 90 år gammal och var nöjd med livet och redo. Vi var stillsamt hemma, påminda om det som är viktigt i livet. 

Och så dagens irritationsmoment! 

Det som INTE är viktigt i livet är till exempel "Ja, honom (en kändis) har jag supit med!" - en facebook-kommentar som jag läste alldeles nyss. Känns väldigt oviktigt! Imponerad? Nej. Patetiskt? Ja. Kändisen i fråga är skådespelare/komiker. Det som skulle imponerat på mig hade varit om supa-brodern i fråga hade deltagit i någon produktion, antingen på scen eller på tv, eller på något annat sätt utmärkt sig. Men inte då. "Honom har jag supit med". Alltså...... vadfaaaaaaaan........

[plöjer vidare på Facebook]



Det är nya bibliotekskort förresten! Nu kan jag låna och återlämna i Ängelholm, Helsingborg, Båstad, Landskrona, Bjuv, Klippan, Åstorp, Örkelljunga, Höganäs, Svalöv och Perstorp och har tillgång till drygt 440 000 boktitlar! Varje kort har ett unikt nummer och man registrerar sitt kort och därefter kan man göra omlån via nätet och annat viktigt. Och inte behövde jag supa ihop med någon!

Jag prenumererar på Jason Fergusons uppdateringar på Facebook. Han har helt grymma och fina foton. Bilderna i album med alternativa hus är underbara och man får god lust att börja bygga en egen stuga! En uppdatering idag:



Nu hann jag över till Tradera, efter besöket "hos" Tobias. Han har tagit bilder i hemmet, och det var en behaglig rundvandring. Stilfullt, elegant, väldigt 50- och 60-tal, och naturligtvis marint och lite souvenirer från olika långresor. Såg lite saker som var begärliga! På Tradera blev dessa väldigt, väldigt begärliga - och mina!

 Converse är alltid Converse. Jag tycker de är behagliga att ha på sig, och stiliga på sitt sätt. Först letade jag efter svarta men sedan dök de här upp. Lila älskar jag! Egentligen kunde jag tänka mig vilken färg som helst men nu blev det dessa här. De kommer att passa fint till klassträffen. Först tänkte jag ju ta mina Irregular Choice -pumps men det ska promeneras lite i byn, så jag föredrar bekväma skor. Converse är aldrig fel. Jag är nöjd. (Nu gäller det att betala också). Nypris på Converse är 7-800, jag kom billigare undan ;)

[jag gjorde fruktkräm igår, aprikoser och katrinplommon - gott som frukost - njamm, njamm]



Har funderat rejält på kantspetsen till blomduken. Nu tror jag att det blir två varv 15-luftmaskor-luftmaskbågar som jag ska klä om med 20 fastmaskor och avslutar med ett varv stolpar om har en luftmaska mellan sig, och ett sista  varv med stolpar som har en 3-luftmask-picot mellan sig. Hoppas det blir bra! Tredje gången gillt! Har repat två kantspetsar så jag känner mig lite mätt på detta! När jag är klar med den här duken ska jag kanske slakta mina gamla och slitna skinnbrallor. Har fått lite idéer!

Alltså om jag sätter mig på Facebook är jag fast! En vän hade en sådan här länk:

http://uusimusta.squarespace.com/etusivu/2012/3/12/muovipussiton-maanantai.html

Kaikenmaailman kansallisia teemapäiviä pursuaa korvista, mutta ei hullumpi idea joskus miettiä muovipussien tarpeellisuutta. Mutta myös sitä, ovatko ne aina se huonoin vaihtoehto?
Det väller fram allehanda temadagar men att fundera över plastkassarnas nödvändighet kan vara en bra idé. Är plastkassen alltid det värsta alternativet?

Kuva:GLiving
Tai miten olisi muovipussin tilalle vaikka tämä pellavaviskoosinen, paperimainen kassi, jonka luvataan maatuvan 60 päivässä? Se on sitten eri asia, mistä näitä oikeasti saa, ja kuinka paljon pellavaviskoosin tuottaminen kuluttaa luonnonvaroja.
Vad sägs om den här kassen som är gjord av lin/viskos och som lär multna på 60 dagar? En helt annan sak är var man kan skaffa en sådan här kasse  och hur mycket naturtillgångar går åt vid produktionen av viskos-lin.

Plastkassar tillverkas av olja och de kan skada djur och miljö. Reklamkassar av tyg är ofta av dålig kvalité och designen kan vara mindre tilltalande! Hållbarheten kan variera. En kasse som är gjord av bra tyg håller länge och om kassen dessutom är vacker använder man den gärna och länge!

Det näst "dåliga" alternativet är att köpa papperskasse i butiken, om man nu skulle glömt tygkassen.

Enligt en brittisk undersökning måste man dock använda tygkassen minst 131 gånger innan den positiva effekten på miljön börjar kompensera plastkassens negativa effekt, eftersom det är så mycket mer energi och naturtillgångar som går åt att tillverka en tygkasse jämfört med tillverkningen av en plastkasse. 

[vilken överraskning! ..kan det stämma?] 

Jag ska i alla fall fortsätta att undvika att köpa plastkassar när jag handlar. Jag tar en kasse om den ingår men att köpa en kasse? Neee........ Ja det händer, men sällan! Och vid de tillfällena känns det så jädrans onödigt!

Nu är persiennen nere. Solen kom fram och det blev svettigt här! Om det ändå kunde sluta blåsa. Blåsten är fortfarande kylig, men i lä är det sommarvärme.  Jag ska försöka få tag i chokladblomster i år igen, och hoppas att änglatrumpeten vaknar till liv. Kanske något litet i en hängande ampel? Och det var roligt med sockerärtorna förra året. Det blev inga stora mängder men det som blev försvann kvickt. Njamm, njamm. Jag har köpt dillfrön och persiljefrön.  

[Spara & publicera]  


20120309 - Prerunemation..er...? Perenume..? Vivienne, Jeanne och nån hillbilly

Jag pre-nu-me-rerar på några ställen på nätet. Just nu håller jag på att beta av mina pre-nume-ration-er. Fastnade på Journal des Femmes modemail och Vivienne Westwoods 2012/2013-kollektion som heter London (Londres på franska).

Älskar ju Vivienne! Och hennes kläder! Får sådan lust att ta fram allt tyg som finns i en flyttkartong här och SY! Men ja, när man tittar närmare är de där kläderna knappast sydda av en amatörtant.

http://www.journaldesfemmes.com/mode/createur-de-mode/le-defile-vivienne-westwood-pret-a-porter-automne-hiver-2012-2013.shtml?utm_source=benchmail&utm_medium=ML446&utm_campaign=E10218417&f_u=24428026

Hoppas länken fungerar - det är ett klipp ur hennes modeshow.

Intitulée tout simplement "Londres", la collection de Vivienne Westwood, explore le riche héritage du 17e siècle anglais. Mais, pas question pour la bouillante anglaise, de faire dans le costume. Pour annoncer la couleur, elle commence le défilé par des rayons de laser fluo et continue avec des références historiques. Les corsets, les crinolines, les taffetas et les broderies baroques sont mixés avec des matières brutes, des tweeds masculins, des vestes aux épaules surdimensionnées ou des t-shirts. Retour vers le futur...

 Färgkombinationen! Rosenrosa, svart, guldgult, svagt gråbrunt och brunlila. Verkligen smakfullt. Och fullständigt wearable.

(att hon utforskar det rika 1600-talsarvet - att hon annonserar färg genom fluorescerande laserstrålar - fortsätter med historiska referenser - korsetter, krinoliner, taft och barockbroderi sätts ihop med råa material, maskulina tweeds och jackor med överdimensionerade axelpartier eller t-shirts)

http://www.journaldesfemmes.com/mode/actualite/depeche/photos/2719/920391/1016002/paris_full_length_women_vivienne_westwood_rf12_1307.shtml

..och det var länken till .. *hmm* .. ja, mer bilder.. tänkte gå in där och spara bilder, fast man hittar ju också via Google.

Förutom Vivienne Westwood har "alla" visat nya kollektioner - Paco Rabanne, JC de Castelbajac, Valentino, Dior, Givenchy, Chanel...

hupp..... nu regnar det

Jag får "Daily" från Wulffmorgenthaler också. Förutom dagens betraktelse får man ytterligare 3 som publicerats förut. Den här tyckte jag var värd en tanke:



 
Ehmm... ^.^

Och sedan kom det några mails från Annie's Attic idag med.. Det är virkning  och stickning. Ibland får man gratis beskrivningar men jag har ännu inte lärt mig det engelska virkspråket. Kan bara läsa och virka efter finska och svenska beskrivningar. Det känns ju som ett eget språk när man läser en beskrivning. Kan kanske jämföra med en symfoni (den färdiga, virkade duken) och dess partitur (virkbeskrivning varv för varv). Det är roliga, inspirerande mails Annie skickar! Antingen Annie's Attic eller Annie's Crochet.

Ett partitur är ett notblad som innehåller alla stämmor i ett musikaliskt verk, ställda under varandra längs en tidsaxel och sammanhållna med ackolader. Tack, Wiki!


Men ISCH >.< Så kom dagens första grrr-mail. "Din vän hillbillies44 vill träffa dig via Skype. Det är bara att hämta Skype så kan ni chatta och ringa videosamtal gratis. När du har installerat den kostnadsfria programvaran är det bara att lägga till din kompis Skype-namn, hillbillies44, så kan ni börja chatta på nolltid."

Vem faaaaaaan är hillbillies44??? Och vad faaaaaaaaaaaaaan ska jag med en 44-åring till? I.N.G.E.N.T.I.N.G! Hatar det här. HATAR! Så det mailet åkte i sopen direkt. Fattas bara att det följde med virus, för då blir stämningen mycket, mycket TRÅKIG.

Och så var det Kvinnodagen igår, just det! HISTORIA http://historianet.fi  skickade ett mail som började med länk till en artikel om Jeanne d'Arc.


Enda bevarade, samtida porträttet. 6 januari 1412 - 30 maj 1431

År 1429 var Jeanne 16 år gammal. Då lyckades hon få till en audiens hos den franske tronföljaren Karl och övertyga honom om att hon kunde se till att Frankrike blir fri från England. Hundraårskriget gick mot sitt slut och nästan hela Frankrike kontrollerades av engelsmän. I maj 1429 kom första framgången: den franska hären med Jeanne d'Arc som befälhavare drev bort de engelska trupperna från Orléans. Karl VII kunde krönas. Jeanne ville återvända till sin hemby men kungen övertalade henne att befria Paris. Jeanne tillfångatogs av burgunderna i maj 1430 när hon försökte undsätta det belägrade Compiègne norr om Paris. Burgunderna sålde henne till engelsmännen och de dömde henne till döden på bålet, anklagad för häxkonster och trolldom. Bålet ägde rum i Rouen. Jeanne d'Arc är skyddshelgon för Frankrike, fångar, soldater och martyrer.

Nu har jag bloggat klart för denna gången.

*poff*

*gone*


20120305 - Rider in the storm

Nu får det bli Doors för hela slanten! Jag är ensam hemma så det är musik i högtalarna. Måste passa på. Så jag plockar in Doors-låtar på Spotify. Kenneth hade hittat ett stycke med Doors och John Lee Hooker vilket var bara så underbar..


Idiotiskt att knarka. Mår man så jäkla dåligt med sitt liv att man måste krydda med knark, ja då får man väl skylla sig själv, men då ska man nog inte gnälla om att förhållanden inte håller, att barnen inte vill veta om en förutom när de behöver pengar, och sånt. Dras med klamydia eller hepatit eller annat skit är nog inte så kul heller.

Men det var tider det... Eller? Hur många djupgående meningar fattigare skulle vi vara? Come on baby light my fire... Eller?

De jag "vill" ha vill inte ha mig. Och resten har ju gått åt helvete. Därför måste det vara något grundläggande och seriöst fel i MIG. Det räcker nu. Jag vill inte längre. Så sätt natten i lågor med någon ni VILL ha. People are strange! Jag behöver INTE någon som inte behöver mig :(  

Jag har ju drömt om en vitkalkad villa med trädgård i Marocko men tänk att dra iväg till USA och rota där i stället. Leva luffare. Stanna eller inte. Bara slippa allting. Varför skriver så många "uj, uj, nu måste jag lämna datorn och göra något vettigt!" Och det såkallat vettiga är tvättstuga, handla, baka, städa, snyta näsa på förkylda barn eller fönstertvätt, viktväktarmöte, joggingrunda, frisörbesök?

Jag förstår inte :(

PS jag får seriös ångest när Helle spelar sina jävla låtar som jag bara inte pallar för :( Och hon pratar så högt och skrattar så hon skriker! Jag förstår inte det heller :( Alltså hur är man byggd om man gillar dansbandish, och inte-fan-vet-jag-disko:ish, och flera timmar i streck? Jag förstår mindre och mindre av allt :((

Orkar inte korrekturläsa -

RSS 2.0